Aleksandra Kollontaj Aleksandra Mikhajlovna Kollontaj (russisk: Александра Михайловна Коллонтай, tr. Aleksandra Mikhajlovna Kollontaj, født 19. marts / 31. marts 1872 i Sankt Petersborg, død 9. marts 1952 i Moskva) var en russisk kommunistisk revolutionær, og blev i 1919 verdens første kvindelige minister.
Bremer, Fredrika Lind, Jenny Gumaelius, Sofia Widerström, Karolina Palm de Rosa, Anna Andén, Eva Svartz, Nanna Kollontaj, Alexandra Biografi Biografiska
Axel Gyllenkrok (1888-1946) var en på sin tid omtalad och omskriven officer. Alexandra Kollontai was born on March 31, 1872 in Saint Petersburg, Russian Empire as Alexandra Mikhailovna Domontovich. She was an actress and writer, known for Red Love (1982) and Revolutionens kvinnor (2006). She was married to Pavel Dybenko and Vladimir Ludvigovich Kollontai. 2020-07-05 View the profiles of people named Alexandra Kollontaj.
ambassadör : en biografi, Stockholm 1976. Lin- dahl, Ingemar: ”Alexandra Kollontaj och Nor- Alexandra Kollontajs dagböcker 1930-1940, Stock- holm 2008. Wallenberg från Sovjetunionens sändebud i Stockholm, Aleksandra. Kollontaj, som gav stöd åt Dekanozovs note. Bild III: Raoul Wallenberg död.
Samma år åkte hon till Sverige för att skriva Aleksandra Kollontajs biografi. Alexandra Kollontai: A Biography: Porter, Cathy: Amazon.se: Books.
Aleksandra Kollontaj är inte den enda internationellt kända utlänning som bodde och verkade en längre tid i Sverige under 1900-talet. Det gjorde även t. ex. Willy Brandt och Bruno Kreisky. Men Kollontaj är den enda som förde utförlig dagbok om sina upplevelser, dessutom under hela tio års tid. Och hennes utsiktspunkt var inte dålig. Som sändebud för Sovjetunionen, en närbelägen
Lägg i varukorg. Kategori: Biografier och memoarer Taggar: Aleksandra Kollontaj, från Aleksandra Kollontaj till Ada Nilsson.10 Både Wahlbäck och Knut- son använder Aleksandra Kollontaj. En biografi av den ryske juristen och författaren av Bremer, Fredrika Lind, Jenny Gumaelius, Sofia Widerström, Karolina Palm de Rosa, Anna Andén, Eva Svartz, Nanna Kollontaj, Alexandra Biografi Biografiska Veckans feminist: Alexandra Kollontaj. Av Hanna i Veckans feminist.
Genre, Memoarer och biografier. Format, Inbunden. Språk, Svenska. Antal sidor, 726. Vikt, 1195 gr. Utgiven, 2008-04-22. SAB, Lz Kollontaj, Aleksandra.
Vikt, 1195 gr.
március 9.) orosz forradalmár, szovjet politikus, diplomata, író, a marxista feminizmus képviselője.
Hur fakturera med rotavdrag
och komment. och med en biografisk LIBRIS sökning: förf:(Aleksandra Kollontaj) Kollontaj, Aleksandra, 1872-1952 (författare); Tre generationers kärlek / av Alexandra Kollontaj ; dramatisering för Här är Dan Jönssons radioessä, om Alexandra Kollontaj och de ord hon efterord om de här gåtfulla ”tomrummen” i Kollontajs biografi. Alexandra Kollontai. a biography. av Cathy Porter (Bok) 2014, Engelska, För vuxna.
Alexandra Mikhailovna Domontovich was born on 31 March [O.S.
Stressituationer
mikael lundgren linkedin
i vilket sammanhang löper du störst risk att bli fartblind_
tidningsbud kristianstad
nuclear physics a
Alexandra Kollontaj, född 1871, har ett högborgerligt ursprung. Hon blev tidigt aktiv i den revolutionära rörelsen i Ryssland och tillhör alltså det gamla gardet ryska revolutionärer. 1917 gav hon Lenins aprilteser sitt stöd och talade, i egenskap av Centralkommittémedlem, ivrigt för novemberupproret.
En 1923 pasou ó servizo diplomático. Foi nomeada embaixadora da Unión Soviética (primeira muller embaixadora da historia) en Noruega e posteriormente en Suecia e México. Tamén formou parte da delegación soviética na Liga das Nacións. Alexandra Kollontai (Alexandra Domontovic; San Petersburgo, 1872 - Moscú, 1952) Política soviética.
Vti linköping adress
sveriges bnp sektorer
- Linjär optimering
- Viktor viktoria 1933
- Ta hem snäckor från grekland
- Farsta gymnasium adhd
- Afb housing lund
- Brostmottagning helsingborg
- Rekryteringsassistent lön
Efter bolsjevikernas statskupp i oktober 1917 lyckades revolutionären (och senare Stockholms-ambassadören) Alexandra Kollontaj övertyga Lenin om att göra kvinnodagen till en allmän helgdag, men så skedde bara delvis. Det var först 1965 som dagen blev ”röd dag” i Sovjetunionen.
Notable economista política y revolucionaria rusa.